Röd julklappsmask Foto: Fredrik Pleijel/ SLU Artdatabanken

 Svenska namn gör okända arter kända

Rödvinsnemertin, krusbärssjöpung eller varför inte en julklappsmask? Alla är de havslevande organismer som nu fått svenska namn. Men varför blev det just de här namnen? Det ska visa sig att varje namn bär på sin egen historia.

En seglivad myt berättar att Linné namngav stinkande blommor efter sina ovänner. Däremot är det alldeles sant att det finns en skalbagge som är döpt efter Arnold Schwarzenegger för att den har tjocka mellanben – Agra schwarzeneggeri hittades på Costa Rica 2002. Att den ännu inte fått något svenskt namn, beror förmodligen på att den inte hittats i Sverige.

Simglasmask Foto: Fredrik Pleijel/SLU Artdatabanken

Om man frågar SLU Artdatabanken om hur det går till att sätta svenska namn på ”nya” arter, visar det sig att just egennamn inte brukar vara någon bra idé att utgå från (även om det görs undantag, som när ett björndjur – ett mikroskopiskt djur som lever både i havet och på land – helt nyligen fick sitt namn efter Greta Thunberg, Xerobiotus gretae). Det brukar räcka långt med att studera och fascineras av organismernas utseende, beteende eller hur de lever när de ska döpas. Ofta blir namnen rena poesin – ja, vem vill inte få se en rödvinsnemertin i levande livet?

Malin Strand är marinbiolog och expert på havslevande organismer som slemmaskar, stjärnmaskar, tagghudingar och sjöpungar. Alla är de djur som kanske inte är så kända för en bredare allmänhet. Med namn som Micrura fasciolata, Dendrodoa grossularia eller Tubulanus annulatus* blir det inte heller helt enkelt för någon med ett begynnande naturintresse att veta vilka djur man pratar om.

– Ett av våra uppdrag är att skapa en större förståelse för naturen och varför det är viktigt med biologisk mångfald, även i havet. Då är de svenska namnen jätteviktiga, säger Malin Strand.

Fotnot: På svenska i tur och ordning rödvinsnemertin, krusbärssjöpung och julklappsmask.

I det ambitiösa projektet Nationalnyckeln (som hittills gett ut 20 böcker) ska alla Sveriges växter och djur dokumenteras. Om de inte redan har svenska namn, ska de få det. Hittills har Malin Strand arbetat med flera olika djurgrupper, bland annat stjärnmaskar, slemmaskar, tagghudingar, sjöpungar och havsborstmaskar. Många av de mindre kända djuren i havet kan vara små och kanske uppfattas som oansenliga, något som har bidragit till att de inte har fått några svenska namn tidigare. Men det ska visa sig finnas en hel värld av spännande organismer därnere i djupet, lika värda att ”kryssa” som de hundratals fågelarter många har som intresse att hitta på land.För Malin Strand är det ett rent nöje att ibland få kombinera sina vetenskapliga kunskaper med sin kreativa ådra och föreslå nya namn på alla dessa djur. Även om hon inte får göra precis som hon vill. Det finns nämligen regler att följa – oftast utgår man från utseende, var de lever eller vilka beteenden de har. Det ska heller inte vara onödigt långa namn eller namn som är lätta att förväxla.

När Malin har gjort sina förslag skickar hon in dem till Namnkommittén, en grupp på sex experter som bedömer om namnen följer reglerna. Ibland får hon nej.

– Jag skulle sätta namn på sjöpungar och var helt inne i deras värld, så jag tänkte mig inte riktigt för utan föreslog att man skulle ta bort leden ”sjö” i namnen för att korta ner dem. I stället för krusbärssjöpung tyckte jag det kunde heta krusbärspung och så vidare.

Enligt reglerna får ett namn gärna vara humoristiskt, men det får inte bli löjeväckande, så nu heter alla sjöpungar det de ska och då får namnen bli lite längre, helt enkelt.

– Den bästa matchningen är förstås när det blir både vetenskapligt och roligt. Det kan hjälpa till att väcka intresse för vår natur, säger Malin Strand.

Det är bara att hålla med, för nu vill vi verkligen se hur en tomtemask, en tigerstjärnmask eller en halsbandsnemertin ser ut i verkligheten!

Text: Anna-Lena Bjarneberg

Artikeln som pdf

Fakta:

Nationalnyckeln produceras av SLU Artdatabanken på uppdrag av Sveriges regering inom ramen för Svenska artprojektet. Uppdraget har som ett av sina långsiktiga mål att kartlägga och beskriva alla Sveriges arter av djur, växter och svampar. I dag är bedömningen att det finns uppemot 60 000 arter i landet. (SLU står för Sveriges lantbruksuniversitet)

Några rekommenderade svenska namn som Malin varit med och föreslagit och hur de kommit till:

Krusbärssjöpung (påminner ibland om ett krusbär och var ett namn som redan var ”myntat” av hennes studenter på Tjärnö marina laboratorium.)

Julklappsmask (en slemmask som är röd med vita snören, också ett namn som studenterna redan använde)

Fartrand (en slemmask med ”fartränder” på huvudet)

Tomtemask (en havsborstmask som ser ut som den har en tomteluva på huvudet, egentligen är det huvudet som är spetsigt)

Simglasmask (en havsborstmask som är genomskinlig men också en aktiv simmare)

Rödvinsnemertin (en mörkt vinröd slemmask med ljusa tvärband)

Hårig svanssjögurka (sjögurka med smala slangfötter spridda över kroppen)

Skalkramare (sjöpung som ofta sitter fast i musselskal)

Halsbandsnemertin (slemmask som har ett ”halsband”)

Långsnöre (inspirerat av det latinska namnet Lineus longissimus,  en art som kan bli uppemot 50 meter och kan vara världens längsta djur)

Musseltråd Foto: Fredrik Pleijel/SLU Artdatabanken

Musseltråd (en slemmask som ser ut som en tråd och lever bland musslor)

Tigerstjärnmask (har rynkor som gör att skinnet ser randigt ut)