Foto Albin Dahlin

Forskare satsar på hållbart odlad sjömat

En växande världsbefolkning medför ett ökat behov av näringsriktiga och hållbara proteiner. Idag är vattenbruk en relativt outnyttjad resurs för matproduktion i Sverige, vilket forskare vid Göteborgs universitet vill ändra på.

En av de största globala utmaningarna är att producera näringsriktig mat – på ett hållbart sätt – till en växande världsbefolkning. Idag sker majoriteten av matproduktionen på land medan vattenbruk, det vill säga odling av djur och växter i vatten, fortfarande är en relativt outnyttjad resurs för matproduktion trots många fördelar.
– Att producera mat genom vattenbruk är övergripande ett effektivt och hållbart sätt att producera djurprotein. Det finns också en enorm potential att kunna öka matproduktion i vatten, eftersom en väldigt liten del av den mat vi äter idag kommer från just vatten. Detta kan hjälpa till att minska konkurrensen om odlingsbar mark och färskvatten, säger professor Kristina Snuttan Sundell, föreståndare för det svenska nationella centrumet för marin vattenbruksforskning, SWEMARC, vid Göteborgs universitet.

Sjömat är också näringsriktig mat, som bland annat innehåller mineraler, nyttiga fettsyror och vitaminer. En annan fördel är att fisk och skaldjur är bra på att omvandla foder till mat. De behöver, till exempel, inte lägga energi på att hålla en viss temperatur i och med att de är växelvarma. Den energin kan istället läggas på tillväxten.

Samodling är hållbart
I Sverige är det mest odlad norsk lax på mattallrikarna. Men i framtiden finns det goda förutsättningar för att även hitta svenskodlad havskatt, sjögurka och alger i våra fiskdiskar. Dessutom förespråkar forskarna samodling av ett flertal arter, som fisk, alger, sjögurkor och musslor, vilket är ett hållbart sätt att odla. Genom samodling skapas cirkulära system där näringen, i form av kväve och fosfor, som ges via fiskmat kan nyttjas inte bara av fisken utan också av de andra organismerna. Alger kan, till exempel, ta upp lösta näringsämnen direkt från vattnet medan de filtrerande musslorna tar upp näring, som är bunden i partiklar. Samtidigt som sjögurkorna äter partiklar och näring, som har samlats på havsbotten.

-En ökad mångfald av både odlade arter och odlingssystem kan ge mer variation på tallriken för konsumenten. Dessutom öppnar det upp för nya hållbara innovationer, produkter och marknader för industrin, som då även fortsätter i en riktning där verksamheten sker i samklang med de miljömässiga förutsättningarna, säger Elisabeth Jönsson Bergman, forskare inom SWEMARC.

Sidoströmmar blir hållbart fiskfoder
En viktig fas i arbetet med att få till ett hållbart vattenbruk är att utveckla mer hållbart foder till fisken. Idag är fiskfoder till viss del baserat på icke-hållbara ingredienser, vilket innebär att fodret ofta står för mer än hälften av en fiskodlings miljöpåverkan. Men med nya alternativa foderingredienser, som till exempel sidoströmmar i form av fiskrens från fiskberedningsindustrin, kan hållbarheten inom branschen ta ett stort kliv framåt.
– Ett av de mest effektiva sätten mot en hållbar framtid är att använda biprodukter från industrin. På så sätt minskar vi avfallet och bidrar till en cirkulär ekonomi, säger Niklas Warwas, doktorand inom SWEMARC, GU.

Vatten renas och återanvänds
Tidigare fick fiskodlare byta ut stora delar av vattnet i de landbaserade systemen mot friskt vatten, då det gamla vattnet samlade på sig kvävehaltiga avfallsprodukter (nitrat och nitrit), som är giftiga för fisken. Genom att utveckla nya reningstekniker kan mer och mer av vattnet renas och återanvändas av fisken.
– Med landbaserade, recirkulerande vattenbrukssystem ökar möjligheterna att ha odling av fisk och kräftdjur även på västkusten, där kustvattnen är känsliga för övergödande näringsämnen. Men då behövs det fortsatt utveckling av filter med speciella bakterier, alger och membran för att rena vattnet, säger Jonathan Roques, forskare inom SWEMARC, GU.

Text: Susan Gotensparre
SWEMARC, Göteborgs Universitet

Artikeln som pdf

Visste du att…

  • I Sverige odlar vi mest regnbåge och röding, som matfiskar.
  • År 2020 åt vi nästan 35 000 ton odlad norsk lax.
  • Blåmusslor står för största delen av Europas vattenbruksproduktion, runt 40%.
  • En blåmussla filtrerar nästan 10 liter vatten per timme.
  • 1 ton odlad sockertång tar upp mellan 10 – 30 kg kväve från havet, och mer ju närmare en fiskodling de ligger.
  • Kina är absolut världsledande när det gäller fiskodling. 2014 odlade de 45 miljoner ton fisk, jämfört med Norge, som odlade 1,4 miljoner ton lax.
  • 37 olika arter av makroalger odlas i 50 länder.
  • I Sverige äter vi 25 kg sjömat per person och år och det är mer än det globala och europeiska genomsnittet.
  • Över 70 % av all sjömat vi äter i Sverige är importerad.
  • 362 fiskarter och 104 mussel- och snäckarter har odlats eller odlas i världen.
  • Karpfiskar är de fiskarter som odlas mest i världen.

 

Läs mer om Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC:

 

Lär dig mer om vattenbruk i SWEMARC:s kunskapsskola:

25 FRÅGOR

NIO MYTER OM VATTENBRUK